Språkmaterialism

En skandinavisk och primärt svensk stil inom lyriken är den så kallade språkmaterialismen. Uttryckssättet är menat att bryta upp de strukturer och maktbalanser som finns inom litteraturen och är start påverkad av amerikansk Cut-up teknik där exempelvis poesi skapas utifrån slumpmässiga arrangemang. Språkmaterialism är dock långt ifrån slumpmässigt, då en ”Hjärna”, eller någon form av poetisk agenda i stort, alltid ligger bakom och kan snarare ses som en gren av traditionell modern poesi.

Svenska poeter

Johan Jönnson är en svensk poet som arbetet länge med språkmaterialism. Hans senare diktsamlingar är väldigt långa (upp mot 1000 sidor) och temat han arbetat har ofta varit kring kamp, arbete och ”språk mot språk”. Ett vanligt förekommande uttryck är att se språket som ett virus, vilket också är namnet på en av hans tidigare diktsamlingar. En något yngre svensk poet som arbetat mycket med poesi nästan tillsynes generad från en maskin, är poeten Johannes Heldén, som i sina dikter ibland beskriver själva tillvägagångssättet. I diktsamlingen ”En maskin av ljus” skriver han hur han processade dikten i Google trasslat mellan olika språkversioner, tills den ursprungliga dikten liknande någonting annat.

Redan flera år på nacken

Språkmaterilismen har redan flera år på nacken och har inte sällan följts hand i hand med olika debatter inom poesivärlden. Poeten Anna Hallberg skriver bland annat i en intervju för tidskriften OEI att ”Språket är förstås alla skrivande författares material, hur man än väljer att skriva och alla texter är kommunikativa – på något sätt”. Poesi kan ha en stor genomslagskraft och idag används korta kärnfulla meningar mer än någonsin inom exempelvis reklamvärlden. Allt fler sätt att få ut snabba meddelande erbjuds när välden blir allt mer bild-inriktad. Allt ifrån packtejp med tryck till helt textbaserade tatueringar tävlar om människors uppmärksamhet i bildflödena.

Diktsamlingar med språkmaterialistiska rötter

Även om det finns mogna poeter som arbetar i gränslandet mellan språkmaterialism och dess motsats har några poeter ändå valt att utforska språkmaterialimen mer grundligt.

Några svenska diktsamlingar och poeter man kan börja studera om man vill se språkmaterialsimens senare utveckling är:

  • Anna Hallberg (född 1975) har i diktsamlingen ”Friktion” valt att enbart skriva utifrån ord som ligger långt fram i munnen. Den poetiska undersökningen i diktsamlingen har kretsat kring från vilka grundprinciper man egentligen måste utgå ifrån för att skapa dikter.
  • Joar Tiberg (född 1967) utförde i diktsamlingen ”Mellanben” från 2006, konststycket att enbart i en enda kort dikt, uttryckligen ge läsaren en förståelig text, när de övriga kretsar mer kring hur själva orden ligger i munnen och vilka kontraster de medför på varandra, rad för rad.
  • Johannes Helden (1978) har en lång rad diktsamlingar bakom sig som alla kretsar kring Science Fiction-temat. Ofta behandlar dikterna världar om områden där nästintill en maskin skriver dikterna och läsaren kan ibland själv välja sina stråk, när texterna erbjuder många olika vägar att gå.

Add a Comment